Jag satt bredvid dig
vid blomsterängens dikesren
Jag sade, vad underbart här är
Hon svarade
det var menat så
Hon tog min hand och ledde
mig ut över ängen
Jag kämpade emot och sade
jag vill stanna här, det är så vackert
Hon log och sade
där blomsterängen slutar
börjar något ännu vackrare
En knopp på jorden
en blomma i himmelen
Bengt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar